I grund och botten är placering det att du placerar dina pengar nånstans en viss tid, och förväntar dig att få tillbaka pengarna, plus lite till. Detta "lite till" kallas för avkastning. Om jag placerar 100 euro och får ett år senare tillbaka 110 euro, så har jag utöver mina 100 ursprungliga euro, fått 10 euro som "lite till". I detta fall har min avkastning varit 10% (10 euro / 100 euro).
Som medel väljer man nån placeringsform (allokeringsklass). Man kan placera i många olika saker: Aktier, bostäder, guld, skuldbrev, fonder. Du kan också placera pengar i ditt eget företag.
Placeringar är avsedda att ge en avkastning (den ränta du får för pengarna), som uttrycks med ett procenttal. Varje placeringsklass har en antagen avkastningsprocent, vilket i verkliga livet ofta kan avvikka mycket från år till år, från konjunktur till annan. På lång sikt brukar avkastningen närma sig medeltalet.
Placeringsklassernas avkastning är:
Aktier 10 %
Fonder 9 %
Bostäder 6 %
Obligationer 5 %
Skog 3 %
Om du googlar kan du hitta andra "medeltal" vilket beror på räknesätt, vilken tidsperiod man använder.
Placerarens värsta fiende är inflation. Inflation betyder att pengars värde sjunker varje år en liten andel. Som medeltal brukar användas 2%. Om du äger 100 euro och skulle kunna köpa 100 godisar med pengarna, skulle du nästa år endast kunna köpa 98 godisar eftersom varors pris stiger varje år (eller pengars värde minskar).
Om du ägde 10.000 euro och inte placerade pengarna utan bara skulle spara dem i en kista, skulle pengarnas värde om 10 år endast vara 8170 euro. Inflationen har mao. ätit upp nästan 20% av dina pengar. Uppätningen blir naturligtvis större ju större summa du sparar.
Placering är alltid knutet till risk. Det är alltid möjligt att förlora sina placeringar. Regel är att ju större avkastning, destu större risk. Statsobligationer har en låg avkastning, men räknas vara rätt trygga (dock inte alltid, t.ex. greklands statsobligatoner). En obligation är ett skuldebrev där den som lånar dina pengar binder sig att betala en fast ränta. Den ultimata risken med aktier är att företaget går i konkurs, och du förlorar alla dina placerade pengar. Detta är ovanligt, betydligt vanligare är att risken innebär att avkastningen inte blir förväntad (antagandet om 10%).
Personligen sysslar jag endast med aktier. Det förutsätter att jag har ett visst intresse och aktivitet, jag följer med finansnyheter och börmarknaden. För den som inte är intresserrad att följa med aktiekurser och nyheter om ekonomin, rekommenderar jag fonder (mer exakt, indexfonder). Fonder är en samling olika aktier du placerar i. Om du placerar i en fond 100 euro, kan detta innefatta ett tiotal olika företag.
SPRIDNING
Risk och avkastning går hand i hand, det kommer man inte ifrån. Ju mer du vill ha avkastning, destu mer risk måste du ta. Det finns altså inga gratisluncher, med undantag för spridning. Spridning betyder att du inte sätter alla ägg i en korg, utan placerar utspritt. Spridning kan innebära att du placerar i olika företag, rentav olika placeringsklasser (aktier, bostäder, obligationer). Låt oss fiktivt ta tre företag som alla får avkastning enligt följande (ett visst år):
Företag A: 25 %
Företag B: 10 %
Företag C: -5%
I förväg kunde vi inte veta vem skulle ha framgång och vem skulle vara en besvikelse. Antagandet var 10% för alla, vilket blir medeltalet av företagen. Du kunde ha placerat alla pengaran på ett, men risken skulle ha stigit. Om du däremot köpt samma mängd alla tre, skulle du nått en avkastning på 10% totalt.
AKTIER
Om du äger en aktie, äger du en andel av företaget. Du har rätt att gå på deras bolagsstämma, rösta om hur företaget skall göra, och ta del i avkastningen/framgången som företaget alstrar. Enligt lagen måste aktiebolag behandla alla aktieägare likvärdigt, så du är delaktig i mångmiljonärklubben, kanske med en mindre andel. Att äga aktier betyder att sitta med i tåget som företaget kör, upp- och nerförsbackarna är gemensamma för dig och företaget (du är företaget). Placeringsformen aktier skiljer sig från andra placeringsformer i det, att du aldrig kan vara skyldig att placera mer pengar än du redan placerat då du köpt aktierna (äger du bostad, kan du vara tvungen att betala). Därav begränsas aktieägarens skyldigheter med den summa som placerats.
Aktiebolag betalar dividend. Dividenden betalas från föregående års resultat och betalas vanligen på våren som en klumpsumma in på ditt konto. Från dividenden avdras en skatt som fr.o.m. 2014 är 25.5%. Företaget betalar sällan ut hela sin vinst som dividend, en del lämnar den i kassan för kommande investeringar. Typiskt är att 40-60% av vinsten betalas som dividend.
Avkastningen man får från en aktie utgörs av a) dividenden b) skillnaden på köp/sälj-priset. Om du t.ex. köper en aktie för 10 euro, får 1 euro diviend och säljer aktien när den är värd 12 år, har du fått totalt 3 euro avkastning (30%).
Personligen sysslar jag endast med aktier, inte andra placeringsformer (bostaden där jag bor räknar jag inte till en placering). Det är vanligt i Finland att man gärna placerar i bostäder. En bostad är en bra placering, men jag anser ändå att aktier är betydligt bättre placeringsform med referens till följande:
- Du kan köpa aktier för så lite som 300-400 euro, en bostad kostar tiotals tusen.
- Du kan lätt sälja bort aktierna, en bostad måste annonseras, vissas etc.
- Din placering är begränsad till de placerad pengarna. Du behöver aldrig betala renovering eller byta ett trasigt kylskåp.
- Avkastningen är bättre.
Ofta träffar man på att åsikten att bostadsplacering har mindre risk. Personligen finner jag detta totalt felaktigt. Det finns massor risk med en bostad: Du kan köpa en överprissatt bostad på fel område, få en dålig hyresgäst som inte betalar hyran och söndrar lägenheten. Risk är också att du har betydligt svårare att bli av med lägenheten, det tar månader i värsta fall. Aktier tar det några sekudner att sälja. Med nuförtidens internetteknologi är det snabbare att köpa aktier än att betala räkningar (du hörde rätt).
Vilken placeringsform man väljer beror på personlig preferens. Aktieplacering passar inte för alla. Om man blir överdrivet nervös av att aktierkurserna gungar från dag till dag, då skall man inte syssla med aktier. Det förutsätter också en del förståelse av vissa ekonomiska principer. Personligen väljer jag aktieplacering eftersom avkastningen är så hög. 10% per år blir ganska mycket när åren blir många. "Tid är placerarens bästa vän" lyder ett uttryck. Om man skulle placera 1000 euro per år, så skulle man följande år ha 1100 euro. Om man skulle fortsätta med samma placering varje år, skulle man om 30 år ha 180 000 euro. Detta med bara 1000 euro per år. En trevlig pensionskassa att se fram emot :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar