Den viktigaste egenskapen man kan ha då man placerar är förmågan att medge sina misstag. Nåt som absolut inte är lätt, rentav omöjligt för många. Det är helt enkelt inte roligt att medge för sig själv att man förstört egendom, kanske med dumma val man gjort. Smärtan av att förlora pengar är mycket värre än glädjen då man tjänar pengar.
Nokia har varit finska mediernas favorit. Det kommer dagligen i någon tidning nyheter om företaget. Tidigare "världens största mobiltelefontillverkare" förlorade sitt fotfäste då man missade smarphone-boomen, och det har varit smärtsam nyhetföring sedan dess (enda tills de sålde bort mobiltelefonverksamheten). Det har varit flera år av ilskna och ångestfyllda skriverier. Rätt många finska placerare har ansett att markanden helt enkelt har fel och har missförstått Nokias egentliga värde. Aktien Noterades vid nästan 30 euro, men började sjunka. När 20 euro nåddes, köpte folket Nokia som aldrig förut. Aktien var ju SÅ billig! Sedan nåddes 10 euro, och ytterligare Nokia köptes. Sedan 7, sedan 4, sedan 1.3 euro. Fastän aktien stigit till nästan 6 euro, var det nog antagligen misstag att köpa aktien då den var över 10 euro, eftersom det kommer att gå många år tills den når samma nivå.
Att medge sina misstag är grunden för all inlärning. Det var Albert Einstein som sade "Galenskap är att göra samma sak om och om, och förvänta sig olika resultat". Om man inte erkänner sitt misstag är det sannolikt att man gör om det. Om du köpte nåt för 10 euro, och inser vid 8 euro att aktien ännu är för dyr, är det bättre att sälja än att bli och vänta på ytterligare nedförsbacke.
När jag tänker på min egen placeringsverksamhet, måste jag säga att det till stor del handlar om att känna sig själv. Man har en massa illusioner, vilka många handlar om att man överskattar sin egen kunskap&förmåga och undervärderar riskerna.
När jag tänker på mina egna fallgropar, kunde jag summera dom följande:
Köpa aktien för den är billig.
Att aktien börjar sjunka kan bero på irrelevanta fakta, eller en risk som finansmarkaden anar men ändå är irrationell (som att världsekonomin totalt kollapsar) men kan också bero på att lönsamheten klart minskar, därav resultatet och i sista hand dividenden minskar. Detta har varit orsaken till mina största misstag. Att titta på aktiens tidigare kurs är väldigt dålig mätare på hur företaget klarar sig i framtiden.
Att man besitter kunskap som andra inte har
En viss sorts narcissism hör till människonaturen, men det är ändå bra att vara medveten om den. Ingen skulle köpa aktier om de inte på nåt plan anade sig vara bättre än andra på att placera. Idag talar man om effektiva marknader, där all information på marknaden redan finns beaktat i aktiekursen. Om du läser i tidningen att företag X har problem, har aktiekurserna redan beaktat det när du öppnar börslistan.
Blind tro på succé
Att blint tro att nåt företag, nån sektor, nån teknologi eller nåt land systematiskt "lönar sig" är felaktigt. Ofta hör man finska placerare tala om hur det nog lönar sig att köpa bara finska aktier. Överdriven tilltro till Nokia, som hade två stycken "lönar sig": Det var finskt och det var ny teknologi. Företaget hade den fördelen att vara störst i världen, vilket är en verklig tävlingsfördel.
Nya och trendiga aktier
All ny teknologi övervärderas, detta kommer alltid att gälla. Därför är allt det nya som kommer till aktiemarknaden antagligen överprissatt. Det som tidnignarna skriver om, det är antagligen dyrt. Så småningom går det upp för alla att teknologin till slut inte kan erövra världen och är en bland många. Då brukar aktiekursen krascha, och till slut hitta en realistisk hållbar nivå.
Kolla på makroekonomi
Även fast världsekonomin och köpindex o.dyl. ger riktgivande info, bör analysen alltid utgå från företaget och sektorn. Inom alla sektorer och i alla konjunkturer finns det framgångsrika och svaga företag.
När jag tänker på min egen placeringverksamhet, har de flesta misstag berört "billiga aktier", men jag har nog trampat i klaveret med alla nämda. Under min aktiva placeringstid har jag egentligen köpt av två företag, där köpen (ett flertal) klart ligger på minus och det går flera år innan de kommer till samma nivå. 2012 köpte jag billigt Rautaruukki och billigt Stockmann, vilket förstörde portföljens avkastning. År 2013 köpte jag mera billigt Stockmann, vilket i slutet av året kommer att se fult ut när jag går igenom summering för året.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar