Min placeringsblog

Idag börjar jag skriva blog om mina egna placeringar. Jag är inte professionell placerare, endast deltid/hobbyplacerare – mina tankar och åsikter är mina egna. Det jag skriver här är inte några rekommendationer, var och en ansvarar själv för sina egna pengar.

Mina första aktier fick jag i julklapp då jag 12, året var 1993. Då fick jag 5 st Nokia totalt värda totalt 2500 mark. I några jular fick jag lite fler olika aktier, några tusen mark till. Jag fick dem och man berättade för mig att jag skulle få dividend varje vår. Så några hundra mark kom in på mitt konto per år, trevlig bonus man kunde köpa godis för

Mitt första egna köp gjorde jag kring årtusendeskiftet, jag hade ärvt lite pengar, och de gick för det mesta till att köpa Huhtamäki-aktier. Det skulle gå ett årtionde tills placeringsintresset fick fart. Min aktiva placering började 2010, då jag i början av året köpte Fortum och Kemira. Köpen visade sig snart vara bra köp, så jag fortsatte köpa.

Med åren gjorde jag goda och dåliga affärer. En del har varit värkliga juveler, medan några skäms jag att ens nämna. De största misstagen har uppstått då jag trott att en aktie är billig då priset sjunkit (–>mera inköp) trotts att det varit fråga om dåligt fungerande företag. I nämda fallen har jag sett aktien som en spelknapp vars värde kan stiga.

PLACERINGSSTRATEGIN jag tillämpar baserar sig på värdeplaceringens principer, med förebilder Benjamin Graham och Warren Buffet. Idén är att placera i företag som klarar sig bättre än medeltalet av företag, och därav åstadkomma en avkastning som är bättre än medeltalet (10% per år). Då man köper en aktie, köper man inte en lottokupong, utan en andel i företaget. Därav är principen inte annorlunda om man köper en aktie eller hela företaget. Man placerar i enkla företagsmodeller, som fungerar och på lång sikt kan skapa förmögenhet för aktie-ägaren. Fokus ligger inte på vad aktien kommer att värderas i morgon eller nästa vecka, utan i en hållbar företagsmodell som på lång sikt kan skapa mervärde. Placeringarna är på lång sikt, ibland kan man måsta vänta i flera år på skörden placeringarna. Framför allt Warren Buffet gillar företag som fokuserar på konsumentvaror då företagens affärside fungerar över ekonomiska konjunktursvängningar (Buffet undviker cykliska företag).

Avsikten med placeringarna är att nå ekonomiskt oberoende. Att inte behöva gå på jobb om man inte vill, att kunna göra det jag vill. Att köpa det lyxiga man vill ha, att resa till södern om så känns. Avsikten är inte att sälja bort aktieportföljen, utan att få min inkomst från dividenden företagen betalar varje vår (dividend är jämförbar med ränta på ett bankkonto, man får en viss procent "ränta" varje år som belöning för sin placering). Allt efter som jag skriver försöker jag öppna min placeringsstrategi för läsaren.

MIN PORTFÖLJ är spridd bland olika aktier. För tillfället äger jag aktier i Finland, Sverige och USA. Den största andelen utgör finska aktier. Förutom min bostad äger jag inga andra placeringar. Jag sysslar inte med fonder andra finansmarknadesn produkter, endast börsnoterade aktier. De största placeringarna i min porfölj är:

UPM-Kymmene 16.7%
Nordea bank 12.9%
Fortum 11.9%
Sampo 9.4%
Coca Cola 6.6%

Totalt finns det 24 olika företag i porföljen, som är ganska jämt balanserad mellan sektorerna: basindustri, industriprodukter, finansbranchen, energi och konsumptionsprodukter. Teknologiaktier håller jag mig långt ifrån, helt enkelt av den orsaken att jag har svårt att gestalta marknaden (den marknad där företagen skall göra pengar). UPM är lite överrepresenterad vilket beror på att jag överköpte då "den var så billig" (placeringens kardinalmisstag nr #1).

Konsumentvaror	23%
Finansbranchen	22%
Industrivaror	20%
Basindustri	19%
Energi	12%
Teknologi	3%

ÅR 2013 har för placerare varit ett utomordentligt år. Det allmänna indexet OMXHCAP (medeltal för alla aktietransaktioner) har gått upp 23%, då medeltalsavkastning brukar vara 10%. Själv ligger jag för tillfället knappa 2% över indexet. Naturligt så har det rymts både goda och dåliga inköp. De goda inköpen har karakteriserats av god timing, analys av företaget och framför allt tur. De dåliga inköpen, av vilka Stockmann tar kakan, har det handlat om att jag köpt "billiga aktier" då priset gått neråt, utan att förstå att det fakstiskt handlar om ekonomisk risk.

Avkastningen har år 2013 varit följande bland de finländska placeringarna:

Exel composites	0,7 %
Fortum	23,4 %
Huhtamäki	38,3 %
Kone	13,1 %
Konecranes	3,3 %
Lassila & Tikanoja	37,9 %
Nokia	46,8 %
Nokian Renkaat	26,4 %
Nordea Bank	17,6 %
Rapala VMC	11,0 %
Rautaruukki	9,2 %
Sampo A	48,9 %
Stockmann B	-7,8 %
Teliasonera	13,3 %
Tikkurila	17,5 %
UPM-Kymmene	41,6 %
Wärtsilä	4,0 %
YIT	-11,4 %

UPM har varit en verklig guldklimp, som är portföljens största placering. Jag har i spekulativt syfte (emot mina principer) köpt Nokia, vilket visat sig vara ett bra köp. Längst ner på listan hittar vi YIT, som ligger på minus men kan inte riktigt jämföras för dess inköp var för mindre än en månad sedan. Stockmann har varit en underpresterare, och förstör portföljens avkastning, vilket är samma sak som hände förra året (vissa lär sig aldrig).

Tillbaka till bloggen, och dess struktur. Jag kommer att uppdatera i denna blogg sådant som händer, saker jag läser, aktier jag köper och säljer, och allmänt om finansbranchen och ekonomin. Jag hoppas läsandet av denna blogg skall vara stimulerande.