Att lära sig av sina misstag

Den viktigaste egenskapen man kan ha då man placerar är förmågan att medge sina misstag. Nåt som absolut inte är lätt, rentav omöjligt för många. Det är helt enkelt inte roligt att medge för sig själv att man förstört egendom, kanske med dumma val man gjort. Smärtan av att förlora pengar är mycket värre än glädjen då man tjänar pengar.

Nokia har varit finska mediernas favorit. Det kommer dagligen i någon tidning nyheter om företaget. Tidigare "världens största mobiltelefontillverkare" förlorade sitt fotfäste då man missade smarphone-boomen, och det har varit smärtsam nyhetföring sedan dess (enda tills de sålde bort mobiltelefonverksamheten). Det har varit flera år av ilskna och ångestfyllda skriverier. Rätt många finska placerare har ansett att markanden helt enkelt har fel och har missförstått Nokias egentliga värde. Aktien Noterades vid nästan 30 euro, men började sjunka. När 20 euro nåddes, köpte folket Nokia som aldrig förut. Aktien var ju SÅ billig! Sedan nåddes 10 euro, och ytterligare Nokia köptes. Sedan 7, sedan 4, sedan 1.3 euro. Fastän aktien stigit till nästan 6 euro, var det nog antagligen misstag att köpa aktien då den var över 10 euro, eftersom det kommer att gå många år tills den når samma nivå.

Att medge sina misstag är grunden för all inlärning. Det var Albert Einstein som sade "Galenskap är att göra samma sak om och om, och förvänta sig olika resultat". Om man inte erkänner sitt misstag är det sannolikt att man gör om det. Om du köpte nåt för 10 euro, och inser vid 8 euro att aktien ännu är för dyr, är det bättre att sälja än att bli och vänta på ytterligare nedförsbacke.

När jag tänker på min egen placeringsverksamhet, måste jag säga att det till stor del handlar om att känna sig själv. Man har en massa illusioner, vilka många handlar om att man överskattar sin egen kunskap&förmåga och undervärderar riskerna.

När jag tänker på mina egna fallgropar, kunde jag summera dom följande:

Köpa aktien för den är billig.
Att aktien börjar sjunka kan bero på irrelevanta fakta, eller en risk som finansmarkaden anar men ändå är irrationell (som att världsekonomin totalt kollapsar) men kan också bero på att lönsamheten klart minskar, därav resultatet och i sista hand dividenden minskar. Detta har varit orsaken till mina största misstag. Att titta på aktiens tidigare kurs är väldigt dålig mätare på hur företaget klarar sig i framtiden.

Att man besitter kunskap som andra inte har
En viss sorts narcissism hör till människonaturen, men det är ändå bra att vara medveten om den. Ingen skulle köpa aktier om de inte på nåt plan anade sig vara bättre än andra på att placera. Idag talar man om effektiva marknader, där all information på marknaden redan finns beaktat i aktiekursen. Om du läser i tidningen att företag X har problem, har aktiekurserna redan beaktat det när du öppnar börslistan.

Blind tro på succé
Att blint tro att nåt företag, nån sektor, nån teknologi eller nåt land systematiskt "lönar sig" är felaktigt. Ofta hör man finska placerare tala om hur det nog lönar sig att köpa bara finska aktier. Överdriven tilltro till Nokia, som hade två stycken "lönar sig": Det var finskt och det var ny teknologi. Företaget hade den fördelen att vara störst i världen, vilket är en verklig tävlingsfördel. 

Nya och trendiga aktier
All ny teknologi övervärderas, detta kommer alltid att gälla. Därför är allt det nya som kommer till aktiemarknaden antagligen överprissatt. Det som tidnignarna skriver om, det är antagligen dyrt. Så småningom går det upp för alla att teknologin till slut inte kan erövra världen och är en bland många. Då brukar aktiekursen krascha, och till slut hitta en realistisk hållbar nivå.

Kolla på makroekonomi
Även fast världsekonomin och köpindex o.dyl. ger riktgivande info, bör analysen alltid utgå från företaget och sektorn. Inom alla sektorer och i alla konjunkturer finns det framgångsrika och svaga företag.

När jag tänker på min egen placeringverksamhet, har de flesta misstag berört "billiga aktier", men jag har nog trampat i klaveret med alla nämda. Under min aktiva placeringstid har jag egentligen köpt av två företag, där köpen (ett flertal) klart ligger på minus och det går flera år innan de kommer till samma nivå. 2012 köpte jag billigt Rautaruukki och billigt Stockmann, vilket förstörde portföljens avkastning. År 2013 köpte jag mera billigt Stockmann, vilket i slutet av året kommer att se fult ut när jag går igenom summering för året.

Nordea

Nordea är nordens största bank och min näst största placering. Jag började inköpen av Nordea våren 2012, och har stadigt köpt till av aktien. Då jag började köpen var aktien 6-7 euro, fastän den stigit till dryga 9 euro anser jag det forfarande finnas potential att stiga.

Nordeas största aktieägare är finanskonsernen Sampo, som sitter på över 20% av aktierna och i praktiken styr företaget. Sampos två andra ben är försäkringsbolaget If och livsförsäkringsbolaget Mandatum Life. Bägge ger en stadig inkomst men på en rätt mättad marknad, där tillväxtmöjligheterna börjar vara begränsade. Den ökning Sampo kommer att se de kommande åren, kommer genom Nordeas ökning. I praktiken är en placering i Nordea en placering i Sampo (och vise versa).

Sampo har stigit kraftig i ett år, och är nästan dubbel dyrare än för ett år sedan, och något överprissatt. Banken är störst i Norden och extremt vällett av Björn Wahlroos och Kari Stadig. Bägge har utmärkta track records både att leda företag men likväl när det kommer till företagsköp och försäljning. Efter fianskraschen 2008 har företagets resultat stadigt stigit, trotts att banksektorn för tillfället är extremt svår. Aktier i banker värderas lägre än andra företag pga. att placerare lägger extra riskpremie just på banksektorn. Nordeas resultat har varit beräkneligt, och kan inte minnas några dåliga nyheter som skulle ha rapporterats om företaget sedan 2008. Personligen har jag mycket stort förtroende för Wahlroos&Stadig och såver gått om nätterna när pengarna är i deras kunniga händer. Förutom Sampo och Nordea sitter Wahlroos även som styrelseordförande för UPM. Man kan säga att han sitter på en tredjedel av min aktieförmögenhet. Stadig och Wahlroos är också kända för att kunna göra utomordentliga företagsaffärer och placeringsvärden väntar med spänning vad som nu skall hända, när svenska staten äntligen dragit sig ur Nordea (fria händer).

Nordea har de senaste fem åren haft en tillväxt (ROE) på 12%. Företaget siktar på 15% för 2013 men analytiker anser 12% som mer realistiskt. För 2013 kommer företaget antagligen att göra 0.85 euro resultat, vilket med dagens kurs 9.21 ger PE 10.8. Eget kapital per aktie har företaget 7.12 euro så PB blir 1.29 och ROE/PB 9.3, så räknat med nyckeltalen kan aktien inte ses som dyr.

Räknat med förra årets dividend 0.34 euro, blir dividendavkastningen endast 3.5%, men företaget kommer antagligen att lyfta dividenden avservärt. Gissningarna har varit i gaffeln 0.4-0.6 euro, nånstans där emellan. Företaget har i flera etapper talat om att Nordea kommer att höja dividenden (med 0.5 euro blir dividendprocenten 5.4% - en mycket bra dividend). Nya bankregleringar efter bankkrisen i europa har varit strikta, och belastat hela banksektorn med nya krav på garantier (ifall nåt skulle hända). Detta har inneburit att bl.a. Nordea har betalat en relativt låg andel av sitt resultat i dividend. Nu har banken mött kriterierna och avsevärt större andel av vinsten "blir fri".

För tillfället dinglar aktien på dryga 9 euro. Själv kommer jag att köpa till om aktien dyker under 9 euro. Aktiekurser brukar stiga massor på våren, då dividenderna betalas och placeringsfolket allti blir lite vimsigt. Då den slutliga dividenden slås fast nästa vår, tror jag att aktien kommer att vara på betydligt högre nivå (det hoppas jag åtminstone).

Spridning på placering

Ett väldigt viktigt begräpp i placering är spridning. Dess betydelse är som det låter, att sprida ut sina placeringa, att inte sätta alla ägg i samma korg. Istället för att äga aktier i ett företag, äger du i flera. Spridning kan göras med följande kriterier:

• Branchvis spridning - Köp aktier i företag från flera olika brancher, helst såna som korrelerar lite medvarandra.
• Företagsmässig spridning - Att äga flera olika företag.
• Geografiskt - Företag som tjänar sina pengar på olika områden.
• Tidsligt - Gör inköpen under olika tidpunkter, för att eliminera risken med prisfluktuatione 

Man kan också sprida i egendomsklasser; äga bostäder, skog, skuldpapper, guld etc.

Den sistnämda tidsliga handlar om marknadens "rörelser". De tre förstnämda bygger på idén att placera i företag som skaffar sina pengar från olika områden, olika sektorer, olika kundgrupper, olika länder och världsdelar. Om en kris berör Finland, är du mer i trygghet om du äger företag som åtminstone får sin inkomst från utlandet (kan visserligen vara ett finsk företag). För tillfället går skogs, gruv och tidnigssektorn dåligt, medan det finns många företag i andra sektorer som klarar sig fint (kanske inte för tillfället någon specifik sektor som skulle gå speciellt bra).

Spridning innebär att dela ut sina inkomstkällor. Detta minskar risken, men inverkar också på avkastningen. Om du sätter alla dina pengar på ett företag kan du fördubbla dina pengar om du har tur, medan detta är osannolikare vid en spridd portfölj.

Själv tillämpar jag principen, men medger att min porfölj har vissa brister med spridning.

Placeringarna enligt följande sektorer:

Konsumption		24%
Finansbranchen		23%
Industriprodukter		21%
Basindustri		17%
Energi		12%
Teknologi		3%

Branchmässig spridning är jag rätt nöjd med. Jag ökar gärna konsumptionsgruppen ytterligare eftersom den är stadig, växande och rätt immun mot konjunkturer. Brancher jag inte har men kunde ha: Läkemedelsindustrin, oljebranchen, fastighetsbranchen, transportbranchen.

Den områdesmässiga spridningen är ganska ensidigt då Finland representerar största delen av min porfölj. Vad hände om det blev krig? Eller sannfinländarna tar makten och skickar riket tillbaka till 50-talet? Då kan nog spridning i andra länder vara på sin plats. Min avsikt är att i större utsträckning placer i USA, Norden och några andra europeiska länder. USA anser jag ändå som bättre placering än europa, då den ekonomiska tillväxten kommer att vara bättre där de kommande åren.

Då jag började placera köpte jag bara finskt. Det finns en attityd bland finska placerare "att det inte lönar sig placera utomlands" (ärligt talat vet jag inte riktigt vad de menar). Det verkar finnas en rädsla för att placera utanför gränserna. Denna rädsla är ogrundad. "Utlandet" ger mångfaldiga möjligheter, den finska börsen är rätt liten och det finns en eller två av det mesta. Eftersom jag placerat i utlandet i mindre än ett år, är den inte så stor position som den borde, men tanken är portföljen i framtiden innehåller mera utländska än inhemska papper.

En bubbla

Då man placerar kan man stöta på en sk. bubbla. Priset på aktier går dagligen upp och ner, beroende på verkliga marknadsfenomen men mycket är slumpmässigt. Om en aktie systematiskt stiger, brukar det även betyda att värdet på aktien stiger.

Ibland fortsätter aktiens pris att stiga, utan att det kan unberbyggas med värdeökning eller förbättrad lönsamhet. Aktien kanske fortsätter och fortsätter, då det råder en konsensus och överoptimistisk stämning om företaget, eller ibland en hel sektors chanser att växa. När priset helt allienerat sig från det verkliga värdet, talar vi om en bubbla. Full av luft, färdig att spricka. Och när den spricker faller priset massivt. Att köpa aktier i en bubbla är av det farligaste inom placeringsvärden, då kan man verligen förlora pengar.

Världens första bubbla påträffar vi i Holland på 1600-talet. Folk började spekulera i priset på tulpaner, vars pris steg och steg. Alla var fullt övertygade att deras värde skulle stiga för evigt. Till slut kostade en tulpan lika mycket som ett stort lyxigt hus, då bubblan sprack.

När bubblan spricker förlorar vissa ofanliga mängder pengar. En bubbla är ett resultat av en masspsykos, då alla tror okritiskt på obegränsad framgån. En bubbla uppstår alltid då det går bra för en viss sektor (ibland hela samhället, som år 2007).

Ett exempel på en kommande bubbla tror jag är Twitter. Företaget listades i New Yorks börs igår för något kring $20, priset har på en dag stigit till över $40. Twitter är på allas läppar, den kommande kursraketen som skall erövra allting. Analytiker rekommenderar att köpa aktien.

Jag har tidigare nämt nyckeltalet P/E, som består av aktiens pris (P) som delas med resultat per aktie (E), price per earnings. Talet är det mest avnända mätare för hur dyr en aktie är. Historiskt medeltal är 15. Det är priset man måste betala för aktiens varje förtjänade euro. Man kan också uttrycka talet som "antal år det måste gå före aktien betalar igen sig".

Jag köper sällan aktier över PE 15. En aktie anses generellt dyr om den är över 20. Över 30 är ovanligt, då måste man faktiskt tänka efter om aktien är överprissatt. Man kan också använda ROE (företagets tillväxtprocent) för att se om PE är berättigat. I regel borde ett företag kunna växa (ROE) så mycket som PE är, så om PE är 30 bör vi kräva en minst 30% tillväxt, vilket är ovanligt bra tillväxt.

För tillfället kan PE inte ens räknas för Twitter eftersom företaget går med förlust. Inte ens nästa år kommer företaget att göra vinsta. Först år 2015 går företaget med vinst, och med dagens kurs är PE 260. Du hörde rätt, mer än tiofaldigt än DYR akties pris. Då vi talar om så hög värdering, talar vi antingen om en exeptionellt bra lönsamhet och tillväxt, eller så talar vi om en bubbla. Med tanke på att företaget inte ens gör vinst, gissar jag på en bubbla.

Då vi talar om PE på flera hundra talar vi om mycket ovanliga tillfällen. Det var vanligt bland IT-företag vid millennieskiftet, före kraschen givetvis. Det var rätt vanligt år 2007, före krashen givetvis.

IT-boomen vid millennieskiftet såg många teknologiföretag som Nokia, Elcoteq och F-Secure stiga till skyhöga priser tills bubblan sprack. Som högts kostade en Nokia-akie 63 euro. Två år senare betalade man 10 euro för aktien. Efter att Raisio lancerat Benecol 1995 steg kursen tiofaldig på tre år, för att sedan fort falla nära dess startvärde. Det finska stålföretaget Rautaruukki såg kursen på sin aktie stiga över 50 euro. Idag kostar den dryg 5 euro. Undertecknad köpte själv i nåt skede av denna "billiga" aktien vid 7-8 euro och aj aj vad jag fick sota för min dumhet (köp aldrig bara för att nåt är billigt!).

För att undvika bubblor, bör man komma ihåg följande:

- Bubblor berör oftast företag med ny teknologi - Den "obegränsade" möjligheten som finns. (varför undertecknad själv undviker alla teknologiaktier).
- Nya företag som listar sig (vars potential inte ännu kan konstateras) är speciellt i risk (de obegränsade möjligheterna)
- En kollektiv överoptimistisk tro på företaget eller branschen. Inga kritiska röster hörs.
- Priset stiger till skyarna. Kom ihåg att kolla värdet via P/E, P/B och ROE

Det man skall komma ihåg är att bubblor alltid finns och kommer pånytt, folk glömmer bort att bubblor existerat när lite tid gått sedan senaste bubbla. Om man är medveten om deras existens (och undviker dem) kan man drastiskt minska sina chanser att förlora pengar på börsen. Vad beträffar Twitter anser jag den uppfylla alla kriterier som jag räknade upp. Överlag är det en väldigt optimistisk atmosfär kring IT-företag och deras möjligheter (t.ex Supercell-affären).

Jag har inte råd att placera

När man talar med bekanta, brukar man vanligen höra att man inte har råd att placera. Det behövs väl en massa pengar? Bilden vi har av placering är en kostymklädd miljonär som äter hummer till frukost och flyttar runt massor av pengar hit och dit.

Verkligheten kunde inte vara längre från detta. Det finns över 800.000 aktieplacerare i Finland och en typisk aktieportfölj är ca. 10.000 euro, detta efter att sparat i årtionden då den typiska aktieplaceraren är över 50 år.

Det lönar sig inte att vänta med att börja med aktieplacering. Man brukar säga att tid är placerarens bästa vän, då det förekommer "ränta på ränta"-fenomen. Detta innebär att dina placeringa växer med accelererande fart. Jag återkommer i slutet av detta inlägg till detta.


MEN BEHÖVER JAG MILJONER?

För att göra en aktieplacering behöver du ett värdeandelskonto. Det kräver ett enkelt besök till banken för att aktiveras. Vanligen är värdeandelskontot knutet till ditt vanliga bankkonto, och brukar inte debitera mera per månad i avgift än du redan betalar för din internetbank 2-3 euro per månad.

När du har ditt värdeandelskonto (och valt ett företag) är det bara att göra ett köp, detta är snabbare än att betala en räkning på nätet. Du anger antal aktier du vill ha, och det gränspris du är beredd att betala. Dagens kurs brukar synas på internetbanken, så du sätter köpbudet några cent över den aktuella kursen, och aktierna är dina. Puff!

Alla förmedlare (som banker) tar en förmedlingsavgift. Den brukar vara 8-10 euro plus 0.25-0.5%. Själv använder jag Andelsbanken som tar 8 euro + 0.25%. Vid ett inköp av 500 euro, betalar jag förmedningsavgift på 9.25 euro vilket är 1.9%. Med högre summa blir pricenten mindre. Billigast i Finland är banken Nordnet som dessutom har gratisförvaring. Man kanske inte har 500 euro så ofta, men man sparar lite så samlar man nog ihop det.


MEN JAG HAR ANNAT SOM KOSTAR, INTE HAR JAG ÖVERLOPPSPENGAR. KANSKE OM JAG FICK ETT SAFTIGT ARV!

Ja, allting i livet är prioritering. Man måste avstå från nånting, men personligen tycker jag att mina konsumptionsmöjligheter inte har minskat, tvärtom. Jag är nu mera noga med pengar, så jag har faktiskt mera pengar att konsumera, så konstigt som det låter. Vi sätter omärkt en massa pengar på sådant vi egentigen inte behöver.

Låt mig ta mig själv som exempel. Jag har privilegiet att bo i en storstad, så jag behöver ingen bil. Detta privilegie kan inte ånjutas om man bor på landsbyggden, men överraskande många Helsingforsbor har bill trotts ett fullständigt fungerande kollektivtrafiknätverk.

Besparing:


Ingen bil - 650 euro
Ingen dagstidgning - 30 euro
Hör inte till kyrkan - 30 euro
Spelar inte på Lotto - 40 euro
Använder inte kreditkort - 20 euro


Ytterligare besparingar (som jag kunde göra, som i princip är onödiga)

Fackföreningsavgift - 60 euro
Betald TV-kanal - 35 euro

Därtill finns det 300 euro jag kunde spara från tobaksrökning, öl och kaffe. Dessa tal inkluderar inte några livsstilskonsumptioner, inga klädesinköp eller semesterresor dras av, detta är bara extra.

Talen är i viss mån teoretiska, men riktgivande. Enligt beskattaren (som bedömer priset på bilförmån) är månadskostnaderna för en bil 650 euro. De övriga talenär medeltal av vad jag skulle använda. Lottosumman är kanske lite på måfå men jag har en viss uppfattning av folks lottobeteende då jag köper mina cigaretter på R-Kiosken. Om jag använde alla dessa, skulle jag spara 1165 euro i månaden. Syndig som jag är, försnillar jag en del av dessa.

Vad innebär då 1165 euro? Om jag aktieplacerade dem, skulle det bli ca. 1100 euro i månaden efter kostnader, på årsnivå blir detta 13200 euro. Om vi tänker att jag systematiskt placerar dessa i aktier och får 10% avkastning årligen på mina placeringar, då skulle placeringarna bli enligt följande (dividenderna återplaceras i portföljen):

Efter 1 år 14 520 euro (efter 10% avkastning)
Efter 10 år 231 411 euro
Efter 20 år 831 633 euro
Efter 30 år 2 388 453 euro
Efter 40 år 6 426 444 euro

Om du började som 25 åring spara, och pensionerade dig som 65, skulle du ha 6.4 miljoner euro besparingar. Detta pga. fenomenet som kallas ränta-på-ränta. Det brukar sägas att tiden är placerarens bästa vän, då placeringstidens längd drastiskt inverkar på portföljens storlek. Dessutom har lång placeringstid den fördelen att "tid förlåter alla misstag" vilket innebär att dåliga köp du gjort tenderar att jämna ut sig med tiden. Och om du tänker att detta skennarie inte är realistiskt då "ju ingen har sådana summor att placera". Om du skulle placera 1000 euro per år skulle det ändå göra 486 852 euro på 40 års placeringstid.

På jakt efter köptillfällen

När skall man då köpa aktier? En fråga som inte är högst relevant. En aktie kan vara ett bra köp idag eftersom priset är bra, men aktien kan vara överprissatt om en månad. Det gäller att hitta rätt tidpunkt för köpet, ibland är det bara så, att ett tillfälle aldrig öppnar sig eftersom aktien är kroniskt dyr t.ex. hissföretaget Kone.


Att tajma köpen bygger på det enkla faktum att aktiens pris och dess värde inte alltid är lika. Ifall priset är högre än värdet, är aktien dyr, och vice versa om priset är lägre. Hur kommer det sig? Ta som exempel ett hotelrum du bokar på en skidort. Kommer hotelrummet att kosta samma i maj som det kostar under högsässong på vintern? Även fast rummets värde i princip är detsamma, du för samma tjänst och frukost för summan.

För aktier gäller samma logik. Aktier prissätts enligt lagen för utbud och efterfrågan, alltså kostar en aktie mera ju fler som vill ha den. På samma sätt är en "oattracktiv" aktie förmånligare.

De som köper/säljer försöker givetvis hitta det rätta priset, men det är endast prognoser, som aldrig är 100% rätt. Ibland överskattas företagets förmåga att skapa vinst, eller ett visst företags branch bara börjar gå sämre eftersom råvarupriserna har stigit avsevärt.

Priset på en aktie påverkas av många saker. Först och främst har vi resultatet och tillväxt, det som kan räknas med P/E, P/B, ROE som behandlas i tidigare blogginlägg. Därtill prissätts extra beroende på om det finns sådant som kommer att påverka priset i framtiden. Det extrapriset kallas för riskpremie. Mobiltelefonföretaget Nokia såg ut att göra ett bra resultat 2010, men prissattes med en avsevärd riskpremie eftersom man, helt korrekt, kunde ana en danande efterfråga av deras produkter.

Sådant som påverkar priset på en aktie:
-  Resultate växer/sjunker
-  Konjunkturen
- Politiska beslut som berör företaget (t.ex. produkten blir reglerad, jämför tobaksindustrin)
- Världshändelser
- Måfå oförklarliga orsaker

Priset formas av två komponenter: Sådana som är företagsspecifika (de tre första) och sådana som gäller marknaden och världsekonomin som helhet. Man kan tänka sig att alla aktier kollektivt får en riskpremie för sannolikheten att världen snart skall kollapsa (osannolikt men ändå möjligt). Som exempel kan nämnas eurokrisen som haft en omfattande inverkan på aktiekurser.


DET PERFEKTA KÖPTILLFÄLLET

Aktiernas kurs hoppar upp och ner från dag till dag, och ingen kan föruspå dem på kort sikt. Ibland går alla aktier upp, ibland ner, vissa mer och vissa mindre. När aktierkurserna sjunker, måste vi avgöra om reaktionen är rationell, om det faktiskt finns risk att vi förlorar pengar, eller är risken överdriven. Själv har jag lärt mig trottsa chansen att världsekonomin skall rasa, så priser på aktier har format sig behagligt flera gånger under de senaste åren. Att kursen sjunker på en eller alla aktier kan ha att göra med försämrat resultat (mera risk) men kan också vara överdriven och ogrundad.

I princip har alla världens händelser inverkan på aktiemarknaden, hur små och obetydliga den kan verka. Om tysklands konsumentindex har sjunkit (tyskarna köpt mindre prylar), brukar det ha en inverkan på kurserna. Kurssänkningen kan vara grundad, men är för det mesta överdriven.

Ibland drabbas aktiemarknaden av panik. Placerare är flockdjur, så när en börja sälja massivt, brukar det leda till att ALLA börjar sälja och kurserna ser ut att förutspå världsundergång (kallas för lemmelfenomen - lemlar som springer i flock rentav ner för klippan, alla följer den första). Ibland hänger paniken ihop med en domedagsstämning som regerar, ofta en irrationell rädsla. Sådana kunde vi se 2008 (kollaps av Lehman Brothers) och 2011 (eurokrisen). År 2008 års händelser hade förvisso en inverkan på företagens resultat, i vissa fall kraftigt, men i efterskott sett var den rejält överdriven. Aktier kunde tappa 5-10 gånger av sitt värde, för att återfå en del av den följande år. Hade man varit opportunist, hade man kunnat köpa upp en aktie av M-Real i maj 2009 för 0.25 euro och sälja den för nästan 3 euro ett år senare. Både goda och dåliga aktier gick till bottenpris.

År 2011 års börskrasch var enligt min mening sett från dagens synvinkel en definitiv överdrift. Krisen innehåll visserligen risken för en kollaps av eurozonen, men börsen reagerade endå överdrivet. Var man ute med pengar i hand då, kunde man lätt fördubbla sin egendom.

Så drastiska händelser ser vi inte varje år, men vi ser årligen småpaniker, som erbjuder fina tillfällen för köp. Senast i sommar reagerade börser runt hela världen dramatiskt då a) USAs budgetunderskott var på tapeten b) Italiens regeringskris kring Berlusconis parti. Bägge händelserna kan ha inverkan på ekonomin, men vi kan rättmätigt fråga oss hur någon av dessa skall ha inverkan på resultatet av ett företag som säljer hissar till kina? Eller ett företag som tömmer sopor i Finland?

När panik härskar gäller det att hålla huvudet kallt och gå i motvind. Alla andra lemmel-placerare säljer förtvivlat, för morgondagen ser mörk ut och det finns inget hopp om en bättre morgondag. Den som då är ute med pengarna, kan göra riktigt trevliga inköp.

Det gäller att gå i motvind, vilket inte alltid är så lätt. Det svåraste med placering är att behärska psykologin i ens eget huvud.

Att företaget går med vinst

Då man köper en aktie, gäller det först och främst att placera i ett företag som går med vinst - Du köper en andel i ett välfungerande företag. Många ser aktien som en spelknapp, som idag har ett värde, och imorgon kanske ett högre. Att försöka förutspå börskurser är omöjligt, det bär helt enkelt omöjligt. Dagliga kursvariationer är kraftiga, den kan lätt hoppa flera procent åt håll eller annat (för att kanske röra sig tillbaka imorgon).

Det är därför bortkastat att försöka gissa vad en aktie kostar imorgon. Det du kan göra är att investera i aktier i företag, som sannolikt kommer på lång sikt att stiga. Detta kan du endast göra genom att placera i företag som går med vinst, helst rejäl vinst.

Det kommer en mängd bokföringsmässiga detaljer. Man hittar alla dessa detaljer om alla finska företag på kauppalehti.fi.

Att räkna ett företags värde brukar man använda företagets resultat (E som earnings, jag ander bokstaven E konsekvent för den raporteras ofta som E), som uttrycks i euro per aktie (earnings per share). Om E är 1 så har företaget gjort 1 euro resultat (vinst) per aktie, och från resultatet betalas dividenden du får varje vår (ofta nära hälften av resultatet).

Det första man kollar är att E är positivt, för då gör företaget vinst. Ett negativt E innebär att företaget gör förlust, vilket alltid måste beaktas om man funderar på att köpa aktien. Personligen undviker jag företag som gör förlust, eftersom det aldrig kan förutspås när företaget börjar göra vinst igen (trotts att företagsledningen antagligen låvar att företaget riktigt snart skall börja gå med vinst).

Ifall företaget inte gör vinst, kan ingen dividend betalas utan att ta lån eller sälja egendom (sälja eget kapital).

De viktigaste mätarna för företagets lönsamhet är resultatet E och dess dividend. Det första placeraren tittar på är E och divinded, finns de? Om E är noll eller negativt, går företaget med förlust. Om dividenden är noll brukar det vara ett tecken på att företaget inte har råd att betala dividend, altså går med förlust eller förutspår förlust. I väldigt få fall är nolldividend ett gott tecken.

Som tidigare behandlats, har företaget eget kapital, vilket är bokföringsvärde på alla prylar och egendomar de har. Man brukar dela aktiens pris med eget kapital per aktie, som uttrycks med P/B (price per booking value) som får ett tal. Om P/B t.ex. är 2 betyder det att för varje euro företaget har eget kapital (egendom) betalar du två euro för. Detta värde uttrycker hur dyr aktien är i förhållande till vad företaget har (inte vad de gör med det). Om aktie A kostar 10 euro men har eget kapital 10 euro per aktie, är aktien inte dyrare än aktie B som kostar 5 euro men också har 5 euro eget kapital per aktie.

Nå när är P/B högt? När är aktien dyr? En knivigare fråga. För att förstå P/B måste vi introducera ROE (return of equity, som vi redan presenterat tidigare) som uttrycker räntabilitet och anges som procenttal. ROE uttrycker hur många procent företaget kan göra av eget kapital (vad de gör, med det de har). Om eget kapital är 10 euro per aktie, och företaget om ett år har skapat 1 euro nya pengar, blir ROE 10%. Historiskt medeltal har varit 11%. Om ROE är lägre växer företaget långsammare än medeltalet av företagen. Placerarlegenden Warren Buffet (världens mest framgånsrika placerare) har som tumregel att aldrig köpa företag med ROE lägre än 10%.

ROE uttrycker tillväxtfart.

Vi kan kombinera ROE med P/B genom att dela ROE med P/B. Då får vi ett procenttal, som uttrycker en förväntad avkastning för företaget. ROE uttryckte ju tillväxt, men du får mera tillväxt för dina placerade euro ifall företaget har mer eget kapital per aktie.

Som exempel kunde vi använda två aktiebolag med bara en aktie per bolag (1 aktie så äger du 100%). Bolag A äger en glasskiosk (eget kapital) värt 100 euro, medan bolag B äger två likadana glasskiosker värt totalt 200 euro. Bägge aktier kostar 100 euro. Vi tänker oss att ROE för bolag A är 20% vilket är en bra räntabilitet, bolag B har en svagare ROE 13%. Trotts att A "gör mera" har B mer glasskiosker. Bolag A kommer att om ett år ha gjort resultat 20 euro medan bolag B gjort 26 euro. Det är relativt, vad man har OCH vad man kan göra med det.

Klassiskt skall ROE  / P/B = 10% ge en förväntad 10% avkastning, men historiskt medeltal ligger på 7%. Om du funderar på att köpa ett företag och får ROE/PB 8% får du en bättre än medeltal förväntad avkastning. Värdet är i viss mån teoretiskt men fungerar bra för att gestalta om aktien är dyr.

P/B kan också användas ensamt och jämföras med andra företag i samma branch, eller hur aktien historiskt (t.ex. medeltal) har prissatts. Om aktiens historiska P/B har brukat vara 1.5 och är nu 4 så är aktien antagligen överprissatt.

Ett annat mer användt tal för "om aktien är dyr" är P/E (price per earnings) vilket uttrycker hur många euro du får betala per euro resultat. Ifall resultatet var 3 euro per aktie och priset var 36 euro, blir P/E 12. Historiskt medeltal är 15, under 10 anses vara billig och över 20 anses dyrt. Ju snabbare tillväxt företaget har, destu högre P/E. I princip kan ROE användas som riktlinje för för P/E. Om ROE är över 20% kanske P/E 20 inte är överpris.

P/E är problematiskt från den synvinkel att ett enskilt års resultat kan variera mycket, vilket kan förvränga P/E talet. Ett företag som förra året gjorde svagt resultat (E), får en väldigt hög P/E ifall företagets resultat nästa år blir bättre och priset (P) har stigit. Då kanske aktien ändå inte är hög. Ifall man vill jämföra, kan man också använda medeltal av E från de senaste fem åren.


FÖR ATT SUMMERA

Följande tal använder jag för att bedöma lönsamhet och pris av företaget:

P/E - Pris på resultatet, vad vinsten kostar dig. 15 är historiskt medeltal, <10 billigt, >20 dyrt.

Dividend% - Då man delar dividenden med priset får man dividendprocent, hur många procent dividend du får in på ditt konto per placerad euro. 3-4% är medeltal. Köp inte företag som inte betalar dividend (själv köper jag inte ett företag om de nåt enskilt år inte betalat dividend).

P/B - Pris per eget kapital. Om P/B är 1 betyder det att för varje euro du placerar i företaget har de en pryl/egendom som är lika värd. Historiskt medeltal 1.7. Ju högre destu dyrare aktie. Detta tal hänger ihop med ROE.

ROE - Tillväxt, hur många procent nya pengar företaget alstrar. Medeltal 11%.

ROE/PB - Tillväxt i förhållande till "vad de har" dvs. eget kapital. Medeltal 7%.

När vi läser dessa tal, inser vi snart att en aktie som gått upp i värde inte blir mer, utan snarare mindre attraktiv. Ju mer du betalar för aktien, destu mindre resultat och dividend får du per placerad euro. Ett vanligt fel nybörjare gör är att de hoppar på en trendig aktie som länge gått upp, och köparen tror sig ha gjort en god placering, då han i själva verket köper aktien för dyrt.

Vid börskrashen 2009 kunde man hitta sagolikt billiga aktier i nästan företag som företag. Det var domedagsstämning och aktieplacering var nog det sista de flesta tänkte på. Om man var ute på jakt då, kunde man mångdubbla sina pengar på en kort tid, då redan följande år hade kurserna stigit avsevärt.

2012 och 2013 har varit goda placeringsår, kurserna har gått uppåt rätt kraftigt. För tillfället börjar det finnas allt färre aktier som är underprissatta (inte omöjligt, man hittar nog saker om man bara söker). Men frukta inte! Det kommer nog börskrasher och paniker i framtiden också, det kan jag låva. Börskurserna är manisk-depressiva och tenderar att överreagera på minsta nyhet från världen. Då börsen panikerar kan den långsiktiga och kloka aktieplaceraren göra goda inköp.