måndag 4 november 2013
Några nyckeltal
Vid placering använder man sig av olika nyckeltal som berättar för läsaren hur det går i företaget och hur dyr aktien för tillfället är. I princip har alla aktier ett pris då de är billiga (eller dyra), det beror mycket på lönsamheten och vissa risker.
En akties värde är inte alltid samma som dess pris. Många faktorer påverkar hur aktien prissätts: Olika placerare gestaltar risken olika, det kan röra sig om aningar att företaget går sämre än det egentligen gör (marknaden är full av olika typer av stämningar). Iblan sker det en kollektiv panik, då alla säljer och priset rasar. Detta innebär givetvis inte att värdet skulle ha ändrats, endast priset. Så om vi värderar en aktie till 10 euro, och dess pris faller till 5 euro pga. att kvartalresultatet var dåligt. Då kan vi köpa aktien till 50 % rabatt. Detta är ingalunda så enkelt, ibland berättar kurskrashen om långvariga ekonomiska svårigheter i företaget. Ibland kan en aktie också vara "bortglömd" då ingen analytiker följer med företaget, och dess pris har råkat "bli efter".
Då man går in för att placera gäller det att inte gå nyckeltalen först, utan utgå från deras affärsmodell. Håller den? Kan företaget i långa loppet skapa kassaflöde, dvs pengar som i slutändan kommer in på ditt konto? Kommer företaget att överleva de följande fem åren, eller kommer dess produkt eller teknologi att ersättas av en konkurrent? Warren buffets favorit är tidslösa produkter, konsumptionsprodukter som är "eviga". En av hans största placeringar är Coca Cola som har funnits i 150 år och i senaste 50 år varje år betalat växande dividend.
Som exempel använder jag ett fiktivt företag Banken. Bankens aktie kostar idag 10 euro, detta är aktiens pris. Priset varierar från dag till dag (gungar). Priset förankrar sig i det som kallas aktiens eget kapital. Eget kapital är antalet traktorer, datorer, fabriker, bilar, guldtackor och vad annat. Eget kapital är samlingen egendom som företaget har som ges ett bokföringsvärde (om Banken köper en dator för 1000 euro så ökar företagets egna kapital med 1000 euro). Eget kapital är ett objektivt värde för all den egendom företaget har.
Eget kapital delas med aktiernas mängd, vilket ger aktien ett värde av eget kapital per aktie. Som exempel har banken 5 euro eget kapital per aktie. Detta innebär att för varje aktie du äger, har du 5 euro värt eget kapital. Om du ägde en samling prylar värt 5 euro, skulle det inte löna sig köpa det för 10 euro (aktiens pris), men vi antar att banken kan skapa mervärde, göra nåt värdefullt med dessa prylar.
Varje företag har en verksamhet. Den totala mängd pengar företagets handlar med på ett år kallas omsättning. Från omsättningen gör företaget så kallat resultat, vilket är det som blir över när utgifter, skatter etc har betalats. Resultat brukar betäcknas med E (earnings), och brukar delas med aktiernas mängd. Då talar man om resultat-per-aktie, vilket berättar hur mycket resultat (vinst) varje aktie du äger har gjord. Banken i detta fall gjorde resultat 1 euro per aktie. Resultatet är din vinst, det som företaget skapat. Från resultatet betalas en dividend, ofta kring hälften av resultatet. Det som inte betalas i dividend, använder företaget för kommande investeringar.
Resultatet brukar jämföras med eget kapital, då talar vi om räntabilitet på eget kapital (engelska ROE - Return of equity), vilket är det viktigaste talet. Det uttrycks i procent. Om företaget hade eget kapital 5 euro (exemplet Banken) och alstrade 1 euro resultat, så blir räntabiliteten 20% (1 dividerat på 5). Hade resultatet varit 0.5 euro, hade räntabiliteten varit 10%.
Medeltalet av företagen på finska börsen har historiskt varit 11%. Räntabilitet berättar hur snabbt företage alstrar pengar, dvs. hur snabbt det växer. Det lönar sig att äga aktier i företag med hög räntabilitet. 10-20% anses vara god räntabilitet, över 20% anses vara exceptionellt bra.
Detta var kort om nyckeltalen, rätt kort och komprimerat. Jag återvänder säker till dessa begräpp senare. Några nyckeltal som är bra att kolla upp:
P/E (price per earnings)
Aktiens pris dividerat med resultatet. Uttrycker hur dyr aktien är. Om P/E är 10, betyder det att du betalar 10 euro för varje 1 euro resultat företaget gör. Medeltal är 15. Under 10 anses billigt, medan över 20 anses dyrt.
P/B (price per booking value)
Aktiens pris delat med eget kapital per aktie. Historiskt medeltal 1.7, ju högre destu dyrare aktie. Ju högre P/B destu högre räntabilitet förväntas.
ROE (return of equity)
Räntabilitet på eget kapital. Utrycker hur mycket pengar företaget alstrar. 11% är medeltalet, innebär att för varje euro du äger eget kapital från företaget, kommer det att "tillverka" 11 cent nya pengar på ett år.
Dividend
Anges som summa per aktie, men brukar jämföras som procenttal. 3-4% är medeltal av dividenderna, över 5% är bra dividend, medan under 2% klassas som svag dividend. Dividenden är det nyckeltal som säkrast kan förutspå/korrelerar med kommande kursutveckling för aktien. Är dividenden hög, kan det innebära att aktien är undervärderad och priset kommer att stiga. Alltid är det inte så, ibland berättar den höga dividend% om att den snart skall skunka för verksamheten går dåligt (dividend räknas från föregående år).
Om man förstår sig på dessa nyckeltal, förstår man mer en de flesta aktieplacerare. Det mesta av analys utgår från dessa tal. Ett ytterligare tal som kan vara användbart är skuldsatthetsgrad. Det lönar sig inte att äga av ett alltför skuldsatt företag, eftersom det alltid innebär mera risk. Dessutom kostar skuld ränta, vilket försvagar resultatet. Skuldsatthet uttrycks i procent, vilket är lån i relation till eget kapital. Om företaget har 100% skuldsatthet, har företaget lika mycket lån som eget kapital. 100% brukar användas som gräns (inte äga företag med mera skuld än så).
söndag 3 november 2013
Dividend
Dividend är en del av resultatet som företaget delar ut till sina aktieägare. Varje år gör företaget resultat, vinst. Det är dina pengar (förutsatt att du äger aktier i företaget)! Vanligen betalar inte företaget hela vinsten som dividend, eftersom företaget vill spara en del av pengarna för kommande investeringar. Kanske måste man reparera gammal utrustning, köpa nya maskiner, eller kanske det handlar om pengar företaget tänker använda för att köpa upp ett annat företag.
Om du köper aktier och inte säljer, är dividenden den enda synliga avkastning du får. Dividenden är därför mycket viktig. Företag kan försköna bokföringssiffror inför bokslutet, men dividenden är det enda konkreta bevis på att företaget gör vinst. Det har konstaterats att mänden dividend klarast förutspår kommande kursutveckling (om man jämför andra nyckeltal, p/e p/b etc).
Eftersom dividenden inte är hela resultatet, och ett företag som gör förlust kan betala dividend med lånade pengar, beskriver inte dividenden företagets hela resultat. Det är ändå det bästa nyckeltal som kan användas.
Som gräns används ofta 3-4%. Om dividenden är högre talar man om bra dividend. Över 5% dividend är riktigt bra, under 2% klassas som dålig dividend. Om dividenden blir väldigt hög, 7-8 eller rentav 9% måste man titta noga efter. Dividenden räknas från förra årets resultat, är det möjligt att företagets resultat kommer att sjunka.
Dividenden har två egenskaper:
- Den summa pengar som betalas
- Hur mycket dividenden kommer att växa i framtiden
Företag som betalar hela sin vinst som dividend, lämnar inga extra pengar för kommande investeringar. Därav kan inte företaget anta växande dividender förutöver om verksmaheten växer. Om företagets kundgrupp inte växer, och pricerna är samma, kommer företaget att göra samma resultat följande år. Ett företag som däremot sparar en stor del av vinsten, kan erövra marknadsandelar och inhämta allt växande ström av pengar till aktieägarna.
Dividenden som företaget betalar ett visst år har snarast underhållningsvärde för mig. Det jag fokuserar på är hur mycket företaget kommer att kunna öka sin dividend. Då jag räknar dividendprocent på mina aktier, utgår jag alltid från anskaffningspriset. Om dividenden vuxit flitigt, kan man gott vänta sig 10% dividend inom några år.
Om du köper aktier och inte säljer, är dividenden den enda synliga avkastning du får. Dividenden är därför mycket viktig. Företag kan försköna bokföringssiffror inför bokslutet, men dividenden är det enda konkreta bevis på att företaget gör vinst. Det har konstaterats att mänden dividend klarast förutspår kommande kursutveckling (om man jämför andra nyckeltal, p/e p/b etc).
Eftersom dividenden inte är hela resultatet, och ett företag som gör förlust kan betala dividend med lånade pengar, beskriver inte dividenden företagets hela resultat. Det är ändå det bästa nyckeltal som kan användas.
Som gräns används ofta 3-4%. Om dividenden är högre talar man om bra dividend. Över 5% dividend är riktigt bra, under 2% klassas som dålig dividend. Om dividenden blir väldigt hög, 7-8 eller rentav 9% måste man titta noga efter. Dividenden räknas från förra årets resultat, är det möjligt att företagets resultat kommer att sjunka.
Dividenden har två egenskaper:
- Den summa pengar som betalas
- Hur mycket dividenden kommer att växa i framtiden
Företag som betalar hela sin vinst som dividend, lämnar inga extra pengar för kommande investeringar. Därav kan inte företaget anta växande dividender förutöver om verksmaheten växer. Om företagets kundgrupp inte växer, och pricerna är samma, kommer företaget att göra samma resultat följande år. Ett företag som däremot sparar en stor del av vinsten, kan erövra marknadsandelar och inhämta allt växande ström av pengar till aktieägarna.
Dividenden som företaget betalar ett visst år har snarast underhållningsvärde för mig. Det jag fokuserar på är hur mycket företaget kommer att kunna öka sin dividend. Då jag räknar dividendprocent på mina aktier, utgår jag alltid från anskaffningspriset. Om dividenden vuxit flitigt, kan man gott vänta sig 10% dividend inom några år.
Outotec
Jag börjar ett försiktigt inköp av Outotec. Försiktigt eftersom jag anser det möjligt att aktiekursen sjunker ytterligare och jag är beredd att köpa mera. Outotec är ett av de mer kvalitativa företagen på finska börsen och långsiktigt ligger det potential.
Företaget säljer olika typer av lösningar till gruvindustrin. Företagets framgång hänger ihop med hur gruvindustrin klarar sig. För tillfället går det dåligt för gruvbranchen, och företagets aktiekurs har sjunkit från 13 euro (högst i år) till 7.26 euro. Eftersom världsekonomin går dåligt, industriföretagen (gruvsektorns inköpare) allt mindre produkter, så efterfrågan är liten. Detta har resulterat i att råvarupriserna är låga och mineralreserverna är fyllda. Detta hänger dock ihop med att världsekonomin för tillfället är vad den är.
På lång sikt finns det definitivt potential i företaget. Ledningen i företaget kunnigt, och man har kunnat upprätthålla en tillväxt på 23.2% de senaste fem åren. Företagets resultat förutspås sjunka, enligt Inderes kommer tillväxten år 2012 att vara 22.1%. Börsens medeltal är 10%, detta klart överträffar börsen.
För tillfället är värdet på en Outotec-aktie 7.26 euro. Aktiens P/E 10.51, P/B 2.75. Företaget förväntas göra 0.62 euro resultat och betala 0.30 euro i dividend. Med dagens kurs skulle dividenden bli 4.1%.
Vad är placering
I grund och botten är placering det att du placerar dina pengar nånstans en viss tid, och förväntar dig att få tillbaka pengarna, plus lite till. Detta "lite till" kallas för avkastning. Om jag placerar 100 euro och får ett år senare tillbaka 110 euro, så har jag utöver mina 100 ursprungliga euro, fått 10 euro som "lite till". I detta fall har min avkastning varit 10% (10 euro / 100 euro).
Som medel väljer man nån placeringsform (allokeringsklass). Man kan placera i många olika saker: Aktier, bostäder, guld, skuldbrev, fonder. Du kan också placera pengar i ditt eget företag.
Placeringar är avsedda att ge en avkastning (den ränta du får för pengarna), som uttrycks med ett procenttal. Varje placeringsklass har en antagen avkastningsprocent, vilket i verkliga livet ofta kan avvikka mycket från år till år, från konjunktur till annan. På lång sikt brukar avkastningen närma sig medeltalet.
Placeringsklassernas avkastning är:
Aktier 10 %
Fonder 9 %
Bostäder 6 %
Obligationer 5 %
Skog 3 %
Om du googlar kan du hitta andra "medeltal" vilket beror på räknesätt, vilken tidsperiod man använder.
Placerarens värsta fiende är inflation. Inflation betyder att pengars värde sjunker varje år en liten andel. Som medeltal brukar användas 2%. Om du äger 100 euro och skulle kunna köpa 100 godisar med pengarna, skulle du nästa år endast kunna köpa 98 godisar eftersom varors pris stiger varje år (eller pengars värde minskar).
Om du ägde 10.000 euro och inte placerade pengarna utan bara skulle spara dem i en kista, skulle pengarnas värde om 10 år endast vara 8170 euro. Inflationen har mao. ätit upp nästan 20% av dina pengar. Uppätningen blir naturligtvis större ju större summa du sparar.
Placering är alltid knutet till risk. Det är alltid möjligt att förlora sina placeringar. Regel är att ju större avkastning, destu större risk. Statsobligationer har en låg avkastning, men räknas vara rätt trygga (dock inte alltid, t.ex. greklands statsobligatoner). En obligation är ett skuldebrev där den som lånar dina pengar binder sig att betala en fast ränta. Den ultimata risken med aktier är att företaget går i konkurs, och du förlorar alla dina placerade pengar. Detta är ovanligt, betydligt vanligare är att risken innebär att avkastningen inte blir förväntad (antagandet om 10%).
Personligen sysslar jag endast med aktier. Det förutsätter att jag har ett visst intresse och aktivitet, jag följer med finansnyheter och börmarknaden. För den som inte är intresserrad att följa med aktiekurser och nyheter om ekonomin, rekommenderar jag fonder (mer exakt, indexfonder). Fonder är en samling olika aktier du placerar i. Om du placerar i en fond 100 euro, kan detta innefatta ett tiotal olika företag.
SPRIDNING
Risk och avkastning går hand i hand, det kommer man inte ifrån. Ju mer du vill ha avkastning, destu mer risk måste du ta. Det finns altså inga gratisluncher, med undantag för spridning. Spridning betyder att du inte sätter alla ägg i en korg, utan placerar utspritt. Spridning kan innebära att du placerar i olika företag, rentav olika placeringsklasser (aktier, bostäder, obligationer). Låt oss fiktivt ta tre företag som alla får avkastning enligt följande (ett visst år):
Företag A: 25 %
Företag B: 10 %
Företag C: -5%
I förväg kunde vi inte veta vem skulle ha framgång och vem skulle vara en besvikelse. Antagandet var 10% för alla, vilket blir medeltalet av företagen. Du kunde ha placerat alla pengaran på ett, men risken skulle ha stigit. Om du däremot köpt samma mängd alla tre, skulle du nått en avkastning på 10% totalt.
AKTIER
Om du äger en aktie, äger du en andel av företaget. Du har rätt att gå på deras bolagsstämma, rösta om hur företaget skall göra, och ta del i avkastningen/framgången som företaget alstrar. Enligt lagen måste aktiebolag behandla alla aktieägare likvärdigt, så du är delaktig i mångmiljonärklubben, kanske med en mindre andel. Att äga aktier betyder att sitta med i tåget som företaget kör, upp- och nerförsbackarna är gemensamma för dig och företaget (du är företaget). Placeringsformen aktier skiljer sig från andra placeringsformer i det, att du aldrig kan vara skyldig att placera mer pengar än du redan placerat då du köpt aktierna (äger du bostad, kan du vara tvungen att betala). Därav begränsas aktieägarens skyldigheter med den summa som placerats.
Aktiebolag betalar dividend. Dividenden betalas från föregående års resultat och betalas vanligen på våren som en klumpsumma in på ditt konto. Från dividenden avdras en skatt som fr.o.m. 2014 är 25.5%. Företaget betalar sällan ut hela sin vinst som dividend, en del lämnar den i kassan för kommande investeringar. Typiskt är att 40-60% av vinsten betalas som dividend.
Avkastningen man får från en aktie utgörs av a) dividenden b) skillnaden på köp/sälj-priset. Om du t.ex. köper en aktie för 10 euro, får 1 euro diviend och säljer aktien när den är värd 12 år, har du fått totalt 3 euro avkastning (30%).
Personligen sysslar jag endast med aktier, inte andra placeringsformer (bostaden där jag bor räknar jag inte till en placering). Det är vanligt i Finland att man gärna placerar i bostäder. En bostad är en bra placering, men jag anser ändå att aktier är betydligt bättre placeringsform med referens till följande:
- Du kan köpa aktier för så lite som 300-400 euro, en bostad kostar tiotals tusen.
- Du kan lätt sälja bort aktierna, en bostad måste annonseras, vissas etc.
- Din placering är begränsad till de placerad pengarna. Du behöver aldrig betala renovering eller byta ett trasigt kylskåp.
- Avkastningen är bättre.
Ofta träffar man på att åsikten att bostadsplacering har mindre risk. Personligen finner jag detta totalt felaktigt. Det finns massor risk med en bostad: Du kan köpa en överprissatt bostad på fel område, få en dålig hyresgäst som inte betalar hyran och söndrar lägenheten. Risk är också att du har betydligt svårare att bli av med lägenheten, det tar månader i värsta fall. Aktier tar det några sekudner att sälja. Med nuförtidens internetteknologi är det snabbare att köpa aktier än att betala räkningar (du hörde rätt).
Vilken placeringsform man väljer beror på personlig preferens. Aktieplacering passar inte för alla. Om man blir överdrivet nervös av att aktierkurserna gungar från dag till dag, då skall man inte syssla med aktier. Det förutsätter också en del förståelse av vissa ekonomiska principer. Personligen väljer jag aktieplacering eftersom avkastningen är så hög. 10% per år blir ganska mycket när åren blir många. "Tid är placerarens bästa vän" lyder ett uttryck. Om man skulle placera 1000 euro per år, så skulle man följande år ha 1100 euro. Om man skulle fortsätta med samma placering varje år, skulle man om 30 år ha 180 000 euro. Detta med bara 1000 euro per år. En trevlig pensionskassa att se fram emot :)
Min placeringsblog
Idag börjar jag skriva blog om mina egna placeringar. Jag är inte professionell placerare, endast deltid/hobbyplacerare – mina tankar och åsikter är mina egna. Det jag skriver här är inte några rekommendationer, var och en ansvarar själv för sina egna pengar.
Mina första aktier fick jag i julklapp då jag 12, året var 1993. Då fick jag 5 st Nokia totalt värda totalt 2500 mark. I några jular fick jag lite fler olika aktier, några tusen mark till. Jag fick dem och man berättade för mig att jag skulle få dividend varje vår. Så några hundra mark kom in på mitt konto per år, trevlig bonus man kunde köpa godis för
Mitt första egna köp gjorde jag kring årtusendeskiftet, jag hade ärvt lite pengar, och de gick för det mesta till att köpa Huhtamäki-aktier. Det skulle gå ett årtionde tills placeringsintresset fick fart. Min aktiva placering började 2010, då jag i början av året köpte Fortum och Kemira. Köpen visade sig snart vara bra köp, så jag fortsatte köpa.
Med åren gjorde jag goda och dåliga affärer. En del har varit värkliga juveler, medan några skäms jag att ens nämna. De största misstagen har uppstått då jag trott att en aktie är billig då priset sjunkit (–>mera inköp) trotts att det varit fråga om dåligt fungerande företag. I nämda fallen har jag sett aktien som en spelknapp vars värde kan stiga.
PLACERINGSSTRATEGIN jag tillämpar baserar sig på värdeplaceringens principer, med förebilder Benjamin Graham och Warren Buffet. Idén är att placera i företag som klarar sig bättre än medeltalet av företag, och därav åstadkomma en avkastning som är bättre än medeltalet (10% per år). Då man köper en aktie, köper man inte en lottokupong, utan en andel i företaget. Därav är principen inte annorlunda om man köper en aktie eller hela företaget. Man placerar i enkla företagsmodeller, som fungerar och på lång sikt kan skapa förmögenhet för aktie-ägaren. Fokus ligger inte på vad aktien kommer att värderas i morgon eller nästa vecka, utan i en hållbar företagsmodell som på lång sikt kan skapa mervärde. Placeringarna är på lång sikt, ibland kan man måsta vänta i flera år på skörden placeringarna. Framför allt Warren Buffet gillar företag som fokuserar på konsumentvaror då företagens affärside fungerar över ekonomiska konjunktursvängningar (Buffet undviker cykliska företag).
Avsikten med placeringarna är att nå ekonomiskt oberoende. Att inte behöva gå på jobb om man inte vill, att kunna göra det jag vill. Att köpa det lyxiga man vill ha, att resa till södern om så känns. Avsikten är inte att sälja bort aktieportföljen, utan att få min inkomst från dividenden företagen betalar varje vår (dividend är jämförbar med ränta på ett bankkonto, man får en viss procent "ränta" varje år som belöning för sin placering). Allt efter som jag skriver försöker jag öppna min placeringsstrategi för läsaren.
MIN PORTFÖLJ är spridd bland olika aktier. För tillfället äger jag aktier i Finland, Sverige och USA. Den största andelen utgör finska aktier. Förutom min bostad äger jag inga andra placeringar. Jag sysslar inte med fonder andra finansmarknadesn produkter, endast börsnoterade aktier. De största placeringarna i min porfölj är:
UPM-Kymmene 16.7%
Nordea bank 12.9%
Fortum 11.9%
Sampo 9.4%
Coca Cola 6.6%
Totalt finns det 24 olika företag i porföljen, som är ganska jämt balanserad mellan sektorerna: basindustri, industriprodukter, finansbranchen, energi och konsumptionsprodukter. Teknologiaktier håller jag mig långt ifrån, helt enkelt av den orsaken att jag har svårt att gestalta marknaden (den marknad där företagen skall göra pengar). UPM är lite överrepresenterad vilket beror på att jag överköpte då "den var så billig" (placeringens kardinalmisstag nr #1).
| Konsumentvaror | 23% |
| Finansbranchen | 22% |
| Industrivaror | 20% |
| Basindustri | 19% |
| Energi | 12% |
| Teknologi | 3% |
ÅR 2013 har för placerare varit ett utomordentligt år. Det allmänna indexet OMXHCAP (medeltal för alla aktietransaktioner) har gått upp 23%, då medeltalsavkastning brukar vara 10%. Själv ligger jag för tillfället knappa 2% över indexet. Naturligt så har det rymts både goda och dåliga inköp. De goda inköpen har karakteriserats av god timing, analys av företaget och framför allt tur. De dåliga inköpen, av vilka Stockmann tar kakan, har det handlat om att jag köpt "billiga aktier" då priset gått neråt, utan att förstå att det fakstiskt handlar om ekonomisk risk.
Avkastningen har år 2013 varit följande bland de finländska placeringarna:
| Exel composites | 0,7 % |
| Fortum | 23,4 % |
| Huhtamäki | 38,3 % |
| Kone | 13,1 % |
| Konecranes | 3,3 % |
| Lassila & Tikanoja | 37,9 % |
| Nokia | 46,8 % |
| Nokian Renkaat | 26,4 % |
| Nordea Bank | 17,6 % |
| Rapala VMC | 11,0 % |
| Rautaruukki | 9,2 % |
| Sampo A | 48,9 % |
| Stockmann B | -7,8 % |
| Teliasonera | 13,3 % |
| Tikkurila | 17,5 % |
| UPM-Kymmene | 41,6 % |
| Wärtsilä | 4,0 % |
| YIT | -11,4 % |
UPM har varit en verklig guldklimp, som är portföljens största placering. Jag har i spekulativt syfte (emot mina principer) köpt Nokia, vilket visat sig vara ett bra köp. Längst ner på listan hittar vi YIT, som ligger på minus men kan inte riktigt jämföras för dess inköp var för mindre än en månad sedan. Stockmann har varit en underpresterare, och förstör portföljens avkastning, vilket är samma sak som hände förra året (vissa lär sig aldrig).
Tillbaka till bloggen, och dess struktur. Jag kommer att uppdatera i denna blogg sådant som händer, saker jag läser, aktier jag köper och säljer, och allmänt om finansbranchen och ekonomin. Jag hoppas läsandet av denna blogg skall vara stimulerande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



